Bön

Församlingen åtar sig att systematiskt och finkänsligt be för alla sina unga människor.

Våra ungdomar behöver sin församlings böner. En fristadsförsamling har en systematisk böneverksamhet för unga människor genom vilken de blir välsignade och vet att de är föremål för omsorg, medan församlingen som helhet blir mer medveten om uppgiften och ansvaret den har gentemot sina unga. Böneverksamheten ska vara:

Systematisk: Man kan be för kanske en till tre särskilda unga människor varje vecka, så att man täcker in alla församlingens ungdomar under ett kvartal. Detta kan göras genom församlingens bönetjänst, sabbatsskolan, eller genom att engagera äldre personer i församlingen. Hur skulle det vara att engagera de som inte kan stödja ungdomsprogrammet fysiskt, särskilt de som är bundna till hemmet? En fristadsförsamling skulle vara en församling där alla är engagerade i projektet. Bön för de unga är ett sätt att engagera hela församlingen i värderingarna som presenteras på denna webbplats.

Finkänslig: Gudstjänsten är kanske inte idealtillfället att nämna namn. En böneverksamhet behöver vara medveten om att många unga människor har ett behov av att hålla en låg profil. Det kan finnas särskilda skäl som det vore oklokt att ta upp i ett offentligt sammanhang. Bön, särskilt offentlig bön, skulle vara positiv och undvika att göra personer och familjer förlägna. Det är bäst att göra upp en bönelista som innefattar varje ungdom, inte bara de som vi bedömer har särskilt behov av förbön. Detta för att undvika att någon känner sig uthängd eller bortglömd.

Inkluderande: Förbönsprogrammet skulle innefatta nuvarande deltagare, unga församlingsmedlemmar som flyttat bort, unga som inte längre deltar, och unga som deltar då och då. Med andra ord, alla unga som församlingen har någon kontakt med.

En effektiv böneverksamhet för unga människor hjälper församlingen att ta till sig värderingarna på denna webbplats, och hjälpa ungdomar att känna att de är föremål för omsorg och acceptans i fristadsförsamlingen.